Jag som hatar köer.. Jag som alltid väljer fel kö i mataffären, men NU är jag sprudlande glad över att stå i kö.

 

Idag, innan lunch, ringde jag Anna på AC och fick tag i henne direkt! Döm om min förvåning när hon kom ihåg mig från AC temadag i Gbg. Jag vet inte om det är när komplimang eller ej. Eller om hon helt enkelt har väldigt bra minne! men hon tog sig verkligen tid för samtalet och berättade en massor. Det kändes helt enkelt himla bra! 

Hon berättade om länderna som skulle kunna vara aktuella för oss och det var så många att jag i slutet av samtalet kände att jag tappade fokus och inte var lika intresserad av landet emot om hon hade berättat om det tidigare under samtalet. 

Vårt samtal resulterade i alla fall att vi strök vissa länder från vår lista på tilltänkta länder och vi står även i kö för några länder. Sydkorea och Thailand stryker vi helt pga deras BMI-gräns på 29. jag har ca 10kg att gå ner tills dess och visst, det borde jag fixa, men då behöver jag få ett nytt läkarintyg, utredningen behöver ändras, upp i nämnden igen och dessutom måste jag vara säker på att hålla den vikten. 

Vi fick däremot positiva besked kring Sydafrika. Reglerna kring aktivit troende är nu era önskemål från barnhem och organisation i SA och om vi bara preciserar lite mer kring vad vår tro skulle innebära för vårt blivande barn så blir det enklare för oss. Detta ska vi skriva i vårt personliga brev till den biologiska modern. Vi har tidigare också tänkt att väntetiden i SA kommer att bli runt 1- 1 1/2 år och att väntetiden i Sverige, innan papperna får skickas till SA skulle bli ungefär detsamma. Det skulle innebära en sammanlagd väntetid på ungefär 3 år vilket för oss könns väldigt långt... MEN Anna berättade att det i dagsläget är en kö i Sverige i cirka ett halvår vilket var glädjande besked! Så klart att det kan ta ännu längre tid men det vet man ju aldrig innan. Detta var verkligen positiva nyheter! 

Ännu står vi i kön för Sydafrika (plats15), Lesotho (plats 3) och Filippinerna (plats 5). 

Anna gav självklart tips om flera andra länder, tex Serbien, Colombia (där det på adoptionsfronten ser ljusare ut nu det sista) och Madagaskar. Just Madagaskar har vi tidigare kollat på men backat lite på grund av den långa tiden i landet, tre månader. Anna berättade att Madagaskar är ett mer säkert val än Lesotho. Vi har i alla fall tänkt att skriva upp oss i Madagaskarlistan också. OM våra föräldrar lovar att komma dit och hälsa på oss ;) 

 

Detta känns otroligt roligt, nu är vi verkligen på gång! 

 

Och idag, tog jag mod till mig och berättade för alla kollegor att vi ska adoptera. Det var pirrigt men så klart kul! Hela min arbetsplats var samlade och eftersom vi fått många nya medarbetare skulle vi presentera oss och dessutom avslöja något roligt som ingen annan visste. Jag kunde helt enkelt inte låta chansen gå mig förbi utan tog mod till mig och berättade! De jag arbetar närmast med har ju känt till hela vår resa men nu vet alla. Skönt!