Nu är vi hos honom!

Igår var dagen vi längtat så mycket efter. Längtat otroligt mycket! 
Jag var ju lite orolig över att vi inte skulle kunna somna men det gick fint! 
När vi väntade på morgonen var vi SÅÅÅ pirriga! Vi fick i oss lite frukost och fixade till oss lite. Sedan kom Hanitra och någon man från ministeriet och hämtade oss. Det tog inte mer än 10 minuter till barnhemmet. Tänk att vi hade varit så nära honom! 
Vi blev insläppta på gården och mötte en kvinna från socialtjänsten och sedan blev vi hänvisade till mötesrummet, två soffor mittemot varann. 



Där fick vi också träffa Jeanette, chefen för barnhemmet. Hon berättade lite om barnhemmet, om E och vi fick också chans att ställa frågor om honom. Sedan sa de att det var dags för oss att få träffa honom! 
Där kom han och höll Jeanette i handen. Så liten. Och så fin ❤
 
Såklart ville han tillbaks till Jeanette när hon släppte taget men då tog jag upp honom..Då var det stooora tårar som rullade nerför hans kinder. Han var otröstlig och tittade efter Jeanette och de andra barnen. Det var lite jobbigt att se. 
Vi fick med oss bilder från när han var liten och lite andra papper och sedan åkte vi mot hotellet.  Det var en rätt fantastisk känsla att sitta där med honom i knät. Så himla rätt! 
När vi kom till rummet blev vi hälsade välkomna av personalen och alla ville titta på lillen. Sedan höll vi oss inne i rummet och bara var nära och tittade på varann. Det är nog bra att ta det lilla lugna i början....vi tog en liten promenad runt poolen och sedan tog vi en tuk-tuk till en restaurang där vi käkade lite fisk. E smaskade och åt så bra så! 
På kvällen slappade vi i sängen och lagom till 19 blev lillen trött och somnade så gott i sin spjälsäng. 
Vilken go känsla att lägga sig och veta att han ligger där bredvid och sover. Underbart! 
Dagen gick verkligen över förväntan, han var bara ledsen en kort stund på barnhemmet. Han var så klart väldigt försiktig och avvaktande, inte så konstigt... Satte vi honom ner satt han kvar men började vi gå därifrån började han gnälla, ett gott tecken. Snart lär han sig väl att vi kommer tillbaks och då blir det lättare... 
Skriver om dagen lite senare ikväll! 
Anonym
2018-09-06 @ 07:41:19

Underbart! Grattis till er son! 💛💛💛

Svar: Tack ❤
None None

Susanna
2018-09-06 @ 08:09:02

Underbart!




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

narlangtanblirforstor.blogg.se

En blogg om IVF-försök, adoptionsköer och om ofrivillig barnlöshet.

RSS 2.0