Väntan och längtan

När kan man säga att man började vänta egentligen? Jag känner att NU när papprena finns på Madagaskar och de vet att vi finns, börjar den riktiga väntan. Men när jag tänker efter har den ju funnits där riktigt länge. Från det att vi bestämde oss för att sluta skydda oss och vi tänkte "det blir när det blir" Redan då fanns ju en längtar. Och ett pirr.
För att sedan få ökad längtan när vi började försöka pricka in ägglossning och kissa på ägglossningstest och fylla i diverse appar. För att sedan komma till gyn och få utskrivet Pergotime. Ökat hopp och ökad längtan när jag googlade på äggledarspolning och såg alla som blev gravida efter det.
För att inte tala om längtan inom oss när vi fick samtalet från Sahlgrenska att det tyvärr inte fanns något befruktat ägg att sätta in den där lördagsförmiddagen på hösten. Och längtan och sorgen och alla andra känslor som brottades med varandra den där vårkvällen förra året när vi insåg att jag fått missfall.

Undrar när längtan var som störst? När jag med pirr i magen berättade för mamma att vi försöker att få barn? När jag med tårar i ögonen åkte till jobbet en morgon och berättade att: "ja! det har äntligen lyckats, jag är gravid".
Eller när vår medgivandeutredning blev klar och vi blev godkända som adoptivföräldrar?
Eller är längtan som störst nu, idag onsdagen den 14 september 2016? När vi med största sannorlikhet vet att vi kommer att bli föräldrar till ett eller två barn på Madagaskar? Antagligen kommer längtan att vara ÄNNU större imorgon. Och i övermorgon.
Men till slut, en dag när det antagligen kommer att kännas som att vi ska spricka av längtan kommer telefonen ringa och vi kommer att få reda på att det finns ett eller två underbara barn till oss.
Och DÅ, DÅ kan vi prata om en längtan större än något annat!

Väntan och längtan....

Nu kan vi bara vänta....

Yes! 
I förra veckan fick våra papper äntligen flyga sin kos hela vägen till Madagaskar. Eftersom semestern hamnade emellan har det tagit lite tid att få alla papper granskade och godkända men nu är det äntligen klart och Madagaskars Generalkonsulat har skickat det till utrikesdepartementet i Madagaskar. 
Det känns skönt att vi nu inte kan göra något mer, allt är i sin ordning och det enda vi kan göra nu är att hålla tummarna för att det ska gå snabbt!  Tidigare har AC sagt att man ska räkna med en väntetid på ett till ett och ett halvt år men den senaste tiden har det gått snabbt och de senaste barnbeskeden kom efter 6 och 7.5 månader. Wihooo! Håller de korta tiderna i sig kan det ju innebära att vi är föräldrar innan nästa sommar! Hoppas! 
 
Nu då? Vad händer nu medans vi "bara" väntar och längtar? Så här står det på AC:s hemsida: 
 
 
  1. Ansökningsdokumenten görs i ordning.
  2. Via Madagaskiska generalkonsulatet skickas de med DHL till utrikesdepartementet i Madagaskar.
  3. Departementet registrerar ansökan innan de lämnas vidare till centralmyndigheten.
  4. Även på centralmyndigheten sker en registrering, efter den går handläggarna (som är sociologer eller socialarbetare) noggrant igenom varje dokument.
  5. Innan ett barn kan utses för en internationell adoption går man igenom väntelistan för att se om det finns någon lämplig madagaskisk familj.
  6. Centralmyndighetens handläggare, som är ansvariga för själva matchningsproceduren, utgår från de barn som är i behov av en ny familj. Med barnet som utgångspunkt väljs ett antal familjer med lämplig profil ut.
  7. Placeringskommittén, bestående av handläggarna samt specialistgruppen, ska tillsammans komma överens om vilken familj som ska utses som föräldrar till barnen. De rådgör även med barnhemmet som känner barnet bäst. 
  8. Efter kommitténs beslut, meddelas vi via mejl när en svensk familj utses som förälder.
  9. Vi ringer er så snart som möjligt om besked om barn och skickar sedan information som vi fått via e-post. Informationen kan vara ganska kort. Troligtvis får ni veta på vilket barnhem barnet bor; kön, namn, ålder och en kort information om hur barnet mår – kanske inte så mycket mer. En mer utförlig rapport, samt foto, sammanställs och ska först registreras på utrikesdepartementet innan det kan skickas till Stockholm med DHL.
  10. När ni har fått den utförliga rapporten ska ni skyndsamt kontakta er socialnämnd och ansöka om samtycke att adoptionen får fortsätta.
  11. När vi erhållit samtycket skickar vi det, tillsammans med ett officiellt acceptbrev samt en förbindelse att sköta återraporteringen, med DHL till Centralmyndigheten i Antananarivo.
  12. Centralmyndigheten och domstolen ger förslag på när ni bör komma till Madagaskar. Resa måste enligt lagen ske inom max sex månader från det ni fått besked om barn, men förmodligen kommer ni att kunna resa ungefär två månader från det att samtycket nått centralmyndigheten.
  13. När det preliminära datumet för barnets första möte i domstolen meddelas er kan det ligga 2-4 veckor fram i tiden. Det kan hända att det flyttas, men oftast handlar det inte om mer än någon vecka.
  14. När ni anländer till Madagaskar kommer ni att få ta emot ert barn efter någon dag.
  15. Kort efter mötet med barnen sker ert första möte med domstolen varpå provsamlevanden påbörjas, denna är en månad lång.
  16. När provsamlevnaden är slut får ni ert andra möte med domstolen. 
  17. Ert tredje möte med domstolen sker oftast en vecka efter ert andra möte. 
  18. En kopia av domslutet sänds till registratorn i barnets födelseort för eventuell överklagan. Tredje part har rätt att överklaga upp till en månad efter att beslutet har meddelats. 
  19. Slutligen kan ni påbörja arbetet med alla de dokument som ska slutföras och registreras för att få klart med nödvändiga handlingar inför utresan med barnet. Det första dokumentet som behövs är domslutet, vilket erhålls i barnets hemort. Därefter kan nationalitetsbevis och barnets nya födelseakt erhållas, även detta på barnets hemort. Det är mycket viktigt att allt är korrekt i papprena, av denna anledning kan det hända att ni åter igen måste bege er till barnets hemort. Oftast går detta dock att lösa via fullmakt utan att ni finns fysiskt på plats. Det fungerar lite olika på olika platser i landet.
  20. Därefter är det dags att bosätta er i Antananarivo eftersom det är här återstående administration sköts. 
  21. Madagaskar är liksom Sverige anslutet till Haag-konventionen om internationella adoptioner. Detta innebär att adoptionen erkänns automatiskt i Sverige, eftersom det i Madagaskar görs en s.k. stark adoption.
  22. I och med att barnet därmed är adopterat i Sverige kommer det svenska medborgarskapet automatiskt (om minst en av föräldrarna är svensk medborgare).
 

narlangtanblirforstor.blogg.se

En blogg om IVF-försök, adoptionsköer och om ofrivillig barnlöshet.

RSS 2.0