Home sweet home

Tänk va skönt det är att vara hemma! Det är det verkligen.. 
Inte nog med att vi får sova i våra egna sängar, ha rena kläder och kan duscha i rent vatten, det jag uppskatta allra mest är att detta är ju det riktiga, det är ju så här man ska ha det som familj. 
Äntligen kan vi jobba mer med rutinerna, Elmer har gott om utrymmen att röra sig på, och han har många leksaker att stimuleras av. 

Vi möttes av våra familjer på ett kyligt Landvetter. Självklart blev det en del tårar både här och där. Ska resan gick över förväntan. Elmer där rätt så still när han var tvungen att sitta vältas (tack och lov för tecknad film på skärmen) och efter Mauritius sov han största delen av resan. Helt otroligt! 
Även att sitta fastspänd i bilbarnstolen i vår bil gick bra! Han somnade där också 😍
Våra familjer följde med oss ett tag hem, de ville ju såklart träffa Elmer. Vi firade stort med smörgåstårta och champagne! 
När de andra hade gått var det en underbar känsla att vara hemma. Lugnt och skönt och bara vi... Och den där känslan när han låg där i sin säng, i rummet som så länge varit tomt. Det är obeskrivligt! 

Nu har vi varit hemma i lite drygt en vecka och har hunnit med besök hos Skatteverket (för att ordna personnummer) och Försäkringskassan (ansökt om barnbidrag och adoptionsbidrag). Vi har även hunnit med besök hos gammelmormor och fått besök av en av mina närmsta vänner och hennes familj. 
Elmer har fixat allt jättebra tycker vi! Han är pigg och glad, lite försiktig i början när han träffar nya människor men med lite lek och bus blir det lättare. Det märks att han känner sig trygg med oss för han vill gärna sitta nära eller bli buren om han kommer i nya situationer. 
Får väldigt ofta frågan hur det går med språket.. Bra, tycker väl vi, men vi har ju å andra sidan inget att jämföra med. Vi märker att han förstår väldigt mycket mer än han själv pratar. Men ord han förstår och pekar på är tex katt, lemur, lampa, vatten, blomma, snögubbe, säng, skor, bil... Han gillar också att sjunga och dansa och det är väldigt roande att titta på. 

Jag skriver mer en annan gång! Skriv gärna frågor så är det lättare att veta vad jag ska skriva om 😍 
Stora kramar till er! 

Nu bär det av hemåt!

Äntligen är det dags oss att bege oss hemåt, hem till Sverige och till vårt nya liv tillsammans. Imorgon 13.00 hämtar Hanitra och Marc oss och 17.00 lämnar vi Madagassiskt mark! Det blir två timmars resa tills vi stannar en timme på Mauritius. Vi håller alla tummar och tår för att Elmer somnar lugnt och stilla och sover lääääänge. Mardrömmen är ju att han vägrar sitta still bältet (igen) eller att han blir övertrött och skriker på natten när alla andra sover.. usch. Är på riktigt oroad över denna långa resa....
 
det är med blandade känslor vi nu lämnar Madagaskar. Det ska som sagt bli väldigt skönt att få börja vårt familjeliv på riktigt. Men det är ett underbart land som vi är i och vi har mött så många underbara människor och varit med om så många upplevelser. vi är ju väldigt glada för Elmers skull, att han kommer att få ett helt annat liv än vad han hade fått om han bott kvar här. Vi ger honom bättre möjligheter att få ett bra liv. Men jag kan ändå inte låta bli att känna att vi rycker upp honom från hans rötter på något sätt. Vi tar ifrån honom möjligheten att bli den han skulle blivit här. Det blir väldigt många tankar, pt många olika håll.
 
Ett av mina starkaste minnen härifrån, är från barnhemmet, strax innan överlämningen när vi satt på kontoret om pratade om Elmer. Madame Jeanette, föreståndaren som E var väldigt fäst vid, sa att vi skulle ta väl hand om honom och ge honom mycket kärlek. Det blev ett väldigt känslosamt ögonblick för mig och tårarna sprutade. Och självklart, hur tufft det kommer bli, kommer vi alltid att ta hand om honom och älska honom hur mycket som helst. 
 
för att knyta ihop säcken, bestämde vi oss för att ikväll äta vår sista middag på hotellet vi bodde på när vi kom hit, Grand hotel Urban. Det blev Sangriga, precis som då, och ett glas bubbel för att fira. Men nu, fick vi även en liten pipmugg att skåla med. Ren och skär lycka! ❤️🥂
 
 
 

Antananarivo

Nu har vi varit här i huvudstaden i en vecka. Antananarivo är verkligen inte en av mina favoritstäder men visst har den sin charm på något sätt. 
till skillnad från Toamasina, där E är ifrån och där vi bodde i två månader, så ligger Tana mitt på ön, dessutom på en hög platå vilket gör det lite svalare här. Det är en stor och bullriga stad med runt 1,5 miljoner invånare. 
Här finns gott om backar, då staden är byggd på kullar. Det innebär också att det är lätt att hitta fina platser med utsikt. Tyvärr präglas staden av avgaser och väldigt stor fattigdom. I varje gathörn finns små stånd som säljer allt från grönsaker, levande kycklingar til däck eller gamla telefoner. det är väldigt uppenbart att det är en fattig stad och det syns inte minst på alla sopberg där det allt som oftast står någon stackars människa och rotar. 
Det finns få stora vida gator, de flesta är små, branta och belagda med ojämn gatsten. Det brukar vara trångt om utrymmet på gatorna, parkerade bilar trängs med människor eller taxibilar. Taxibilarna i sig är ju en upplevelse, de gräddvita bilarna brukar vara bra till åren och än har vi inte åkt en enda som hade klarat en besiktning i Sverige. Jag tycker att det är svårt att hitta något att göra, speciellt med barn. Det finns få parker med lekplatser, och inte så mycket att gå runt och se direkt. Vi har hittat några mindre shoppingcenter i utkanten av stan, där vi mest uppskattat att de har foodcorts, så att vi får i oss lite lunch. Man åker inte direkt till Madagaskar för att shoppa, här finns inga direkta internationella butiker utan de flesta är inhemska. Idag har vi dock shoppat, fast då souvenirer 😃
Men staden har väldigt många vänliga människor, man får oftast ett leende på gatorna eller i affärerna. Maten är fantastisk och det finns gott om riktigt mysiga restauranger. Alla kullar med de färgglada husen är väldigt vackra på håll. Men nja, det är faktiskt inte särskilt mycket jag kommer att sakna av denna staden tyvärr.
Men... Fyra heldagar kvar här, på torsdag far vi hemåt! Åh va vi längtar! 
 
Bild lånad från Lonely Planet. 
 
 
 

narlangtanblirforstor.blogg.se

En blogg om IVF-försök, adoptionsköer och om ofrivillig barnlöshet.

RSS 2.0