Nu åker vi snart!

Imorgon 18.05 börjar vår resa mot vår vårt livs äventyr. Resan mot vår son, vårt barn. Inte vårt kött och blod, men vårt hjärtansbarn 💗
 
Idag gjorde jag min sista arbetsdag på ett bra tag. Tanken är att börja jobba igen augusti 2019 och då får pappsen vara hemma med lillen ett tag. Det kändes lite vemodigt att säga hejdå till kollegorna idag. De flesta jag arbetar me dnu har jag arbetat med länge så de har hängt med under hela karusellen. Alltifrån att jag berättade att vi ska göra IVF, till att jag blev gravid och kom gråtandes in i arbetsrummet på morgonen då jag gjort gravtestet, sorgen över missfallet, starten vid adoptionen, glädjen när vi bestämt oss för land, frustrationen när det tog längre tid än beräknat, till samtalet jag fick den 11 juni och stod och skakade i hela kroppen när jag fick höra att jag blivit mamma. Då blir man lite tightare på något sätt. 
I helgen hade vi lite fest här hemma och vi fick då sagt hejdå till våra vänner. Det var också speciellt. Även om vi inte kommer att vara borta sååå länge så är det ändå själva grejen att ett helt nytt liv väntar oss. När vi kommer hem kommer vi ju hem som en familj!
Vi har sagt hejdå till min familj också, på ett sätt var ju det också jobbigt, vi är väl digt nära, men de kommer ju faktiskt och hälsar på oss i oktober. DET längtar vi efter. Det ska bli väldigt kul att se hur lilla E reagerar på att mormor, morfar och morbror kommer. 
 
Det mesta är packat nu. Tror vi... Jag har en stor väska, P likaså. Sedan har vi en väska med lillemans grejer plus hans vagn. Det är knööööökat! Och än har vi inte vägt väskorna, det ska bli spännande! 😣
Men det är svårt att veta vad man behöver i tre månader, och HUR mycket. I listor vi fått från facebookgrupper har det varit väldigt detaljerat och många saker men nu när jag haft kontakt med några norskar som är där nere nu skriver hon att det mesta går att fixa där nere. Så vi tänker väl att det vi köpt räcker och har vi missat eller behöver mer så löser det ju sig där. Eller så får vi klara oss utan det. Plus att mina föräldrar kan ta med en del när de kommer. Perfekt!
 
Nu är det dags att lägga sig. Det är lite skönt att vi ändå har förmiddagen på oss att fixa klart det sista och ta en sista koll i väskorna. 

Skriver mer imorgon på Landvetter 💘

Snart så...

Idag om en vecka vid denna tiden sitter vi på planet till Antananarivo. Vilken känsla! Kl 18.05 på fredagskvällen lyfter vi och 14.45 dagen efter landar vi på Madagasisk mark. 

Jag tror att vi har rätt bra koll på läget nu, det mesta är inköpt och väntar på att packas ner. Vi räknar med att åka med tre stycken rätt stora väskor, plus handbagage.  Egentligen får vi ha 2st var men det räcker nog så här. Men en hel del grejer blir det att stoppa ner. Kläder till två vuxna och ett barn, hygienartiklar, mediciner, leksaker, böcker att läsa, elektronik (systemkamera, GoPro, Ipad, högtalare)  och en himla massa annat. Vi blir ju ändå borta i tre månader cirka. 
"Hur känns det nu då?" är en fråga vi ofta får nu... och den är faktiskt lite svår att svara på..Det har varit så himla mycket de sista veckorna (boka boende, inrikesflyg, handling, försäkringskassan, vaccination mm) att jag tror att vi inte riktigt kunnat känna efter hur det känns. Vi har liksom haft så fullt upp i vår adoptionsbubbla ned allt som ska fixas. Och så jobb på det! 

Vi är dock väldigt tacksamma över all hjälp vi fått av par som varit/är på Madagaskar tidigare, Facebook-gruppen är fantastisk! I somras var vi och hälsade på en familj som fick varann på Madagaskar för två år sedan. Det var himla fint att få träffa dem och deras fina son. Utöver det är det flera jag skrivit med på Messenger, fått tips om boende och om annat att tänka på. Jag har också kontakt med en svensk familj som är på Madagaskar nu, och deras blogg hjälper oss en hel del att förbereda oss..Tyvärr missar vi nig varann, annars hade det varit kul att ses där nere! Vi kommer däremot att träffa ett norskt par som vi har haft kontakt med ett tag. De fick barnbesked strax efter oss och har redan varit nere i en månad med deras son som är lite yngre än E. Vi ser fram emot att träffa dem! 
Idag kommer det hem lite vänner på kalas, mest för att passa på att ses innan vi åker. Det uppskattas! 

Finns betydligt mer att skriva, och det kommer. Imorgon kanske 😉 
Stora kramar till er! 

Glädje och pirr

Först och främst måste jag börja med att tacka er alla som läser och skriver kommentarer. Ni ger mig så mycket fast att jag inte ens känner er!
Jag tror att jag lyckats att mejla alla som vill följa oss på Instagram. Har jag missat någon så skriv igen så löser jag det!
 
Sedan sist så har det väl hänt en del, fast att det känns som rätt lite egentligen. Huvudet är i en enda stor röra och jag är glad att jag har haft semester sedan i juni för jag vet inte hur vi skulle ha fixat allt annars. Nu är i alla fall resan bokad, vi åker den 31/8 och hemresan är bokad till 1/12. Vi valde faktiskt att boka via resebyrå denna gången. Annars brukar vi allt vilja pyssla med sånt själva men nu tyckte vi att det var mycket som det var så vi överlät detta till Tranås resebyrå. Hitills är vi mycket nöjda. Det blir ju lite krångligt med bokningen eftersom vi får med oss en person till på hemresan (nehe?!) och han har ju dessutom inte ett fullständigt personnummer och än inget pass. Plus att vi inte vet exakt hur länge vi blir borta utan behöver en ombokningsbar biljett.
 
De senaste dagarna har vi fixat med att försöka komma fram till när det är bäst att mina föräldrar + bror ska komma och hälsa på. Eftersom det är lite oklart när det är dags för domstolarna har det varit lite krångligt men nu har vi chansat på att det borde vara klart tills i mitten/slutet av oktober så den 24/10 får vi finfin besök. Säkert väldigt efterlängtat efter nästan två månader hemifrån. De kommer att vara på Madagaskar i lite över två veckor, först komma till oss i Toamasina och sedan ska vi tillsammans åka på lite semester på Ile Sainte Marie och Ile aux nattes. Så nu håller vi på att boka inrikesflyg (dyrt och inte helt lätt eftersom lilleman inte har pass), och boende. 
både Ile Sainte Marie och Ile aux nattes verkar ju helt underbart, speciellt den lilla ön Ile aux nattes. 
 
Ser ju helt underbart ut. Ska försöka få boende på detta stället. Bild från: https://unusualtraveler.com/ 
 
I övrigt försöker jag få ordning på föräldrapenningen, eller i alla fall hur vi kan lösa det. Vi har väl pratat med 5 olika personer på försäkringskassan och ingen vet riktigt hur det ska gå till. Det hela är ju lite krångligt då lillis inte har personnummer förrän vi kommer till Sverige och vi vill gärna ha pengar innan december (!). Vi fortsätter att kämpa och försöka att få svar. Vi håller på att diskutera hur vi ska fördela våra föräldradagar, inte helt lätt alltså. Superkrångligt allt detta ju! 
 
Så... Om tre veckor är vi på Madagaskar och väntar på att få träffa den lille sötisen! Äntligen liksom!
 
 
 
 
 

narlangtanblirforstor.blogg.se

En blogg om IVF-försök, adoptionsköer och om ofrivillig barnlöshet.

RSS 2.0