Har vid flera tillfällen det senaste varit på gång att uppdatera bloggen men har aldrig riktigt kommit till skott, dels på grund av dåligt med inspiration men också för att det antagligen skulle mest ha varit negativt. Sedan vi ställde oss i kö i januari har det inte hänt så mycket positivt i köandet, snarare tvärtom, i det stora hela har vi mest kommit längre bak i kön. sist jag skrev var vi nummer 12 i Sydafrikakön men nu är vi på 17 plats. 

Mejlade Anna på Adoptionscentrum där jag frågade om det hör till vanligheten att det blir såhär, att det rör sig sig såhär fram och tillbaks, främst tillbaks. Idag ringde hon  och döm om min förvåning när hon berättar att hon faktiskt ringer för att vi skulle kunna få skicka ansökan till MADAGASKAR! 

 

Till saken hör att Madagaskar är det landet jag faktiskt släppt lite i tanken eftersom det inte rört sig alls i köerna. Men NU så! Nu ska vi bestämma oss för om vi är intresserade och OM vi är det ska landsansvarige kontakta oss för mer information. Bestämmer vi oss då kommer vi att börja att samla ihop alla papper för att skicka vår ansökan.

 

Tankarna går nu fram och tillbaks. Vi har ju verkligen tänkt mycket på Sydafrika och Lesotho som våra favoritländer men jag vet också hur jobbigt, speciellt jag, har tyckt att köandet (som än så länge varit relativt kort) varit. Anna berättade nu att de räknar med att vi i alla fall får stå i Sverigekön till hösten men det kan ju också ta längre tid. OM vi väljer att vänta på Sydafrika finns ju tyvärr risken att vi i oktober/november inte än sått skicka och  ångrar att vi inte tackade ja till Madagaskar. 

Köerna i Madagaskar och Sydafrika beräknas vara ungefär lika lång, 1 - 1,5 år. 

Väljer vi Madagaskar kommer vi att bo där i cirka 3 månader vilket kan ses som en väldigt bra möjlighet att lära känna barnets födelseland. Och vilken grej liksom! Inget man normalt sett gör direkt. 

Sen är ju jag väldigt hemkär och kommer antagligen att längta en massa efter familjen och vännerna. Å andra sidan är det ju ett ypperligt tillfälle för familjen att komma och hälsa på oss och ta del av deras barnbarns kultur. AC rekommenderar blivande adoptionsföräldrar att vara mycket resvana och gärna ha erfarenhet från att bo utomlands då det är ett fattigt land med brist på smidiga kommunikationsmedel. Så här står det på Adoptionscentrums sida: