Middag hade vi fått på planet men en vänt-öl är ju aldrig fel 

Ett par timmar senare var det dags att sätta sig på nästa plan och där skulle vi spendera kommande 13 timmar. Puh! 

Tur att det var natt och vi var trötta, plus att det finns gott om underhållning ombord.  Efter middagen (Turkish Airlines har bra mat) somnade vi och sov faktiskt i rätt många timmar. Skönt! 

Efter en mellanlandning på Mauritius, som verkar himla fint var det bara en kort tur till Madagaskar. 

Antananarivos flygplats var lite mindre än jag föreställt mig, men minst lika rörig. Vi fick fylla i papper, lämna papper, ställa oss i en ny kö och göra samma procedur igen typ. Organisatoriskt får de inte särskilt högt betyg om man säger så...

Väl utanför tullen träffade vi Hanitra, AC's anställda här nere. Vi hälsade, bytte några snabba ord och sedan visade hon oss hennes bil, en stor pickup. Så fort man släppte väskorna var det män där som skulle hjälpa till att bära, självklart ska de ha en slant tänkte vi. Men vi visste heller inte om det var vänner till Hanitra, för hon verkade inte bry sig så mycket om dem, så vi lät de lyfta upp alla våra väskor på flaket. Snabbt satte vi oss i baksätet för att undvika deras bedjande blickar men då knackade de på rutan istället. Till slut betalade Hanitras man de en slant..

Det tog väl drygt en halvtimme med bilen genom vad vi tror är förort, innan vi kom till vårt hotell. Vi tänkte satsa på ett lite finare hotell dessa två nätter och det ångrar vi inte! 

Det känns otroligt skönt att äntligen vara här, SÅ nära honom. Jag sa det till P o bilen, " tänk, hon har ju träffat lille E"...

Men snart ska vi också göra det. 

Imorgon ska vi ut och kolla läget här i Tana, det ska bli spännande. Men nu.. Nu ska vi sova, äntligen i en riktig säng. 

Hörs imorgon!